Canggu

 
Tjo! Livet på Bali leker minst sagt, njuter av varje minut och försöker ta ut allt utav dessa 12 dagar här som börjar lida mot sitt slut. Jag har en hel massa bilder och material från våra äventyr på öarna här, men vi börjar från början, nämligen i Canggu. En liten plats beäget ca 1h (utan trafik, med trafik minst 2) bilfärd från flygfältet. På Bali gör jag en backpacking tour med en härlig och energisk grupp på tio styckna, vi möttes för en vecka sedan just här, några minuters promenad från denna stand. 
 
 
Den första dagen spenderade vi bara på att lära känna varandra och utforska området samt hänga vid poolen uppe på taket av vårat hotell, men dag nummer två blev tempelbesök. Trodde jag hade sett nog med tempel här i Asien, men hinduistiska tempel är något helt annat än buddhistiska så det var mycket intressant. 
 
 
Man ville helst sitta ner med en picknick vid det första templet vi besökte, mysigt och avslappnat intill en liten å. 
 
 
Det mest instagrammade templet stod näst på tur, även känt som templet i vattnet. Helt otroligt mäktigt.
 
 
Vi trotsade vågorna och gick sakta men säkert över för att få blessings, några riskorn i pannan och en blomma i håret alltså. Själva templet är stängt för turister men vi var nöjda med att bara stå under i grottan också. 
 
 
 
Vi hade inga problem med att förstå varför denna plats fått synas extra mycket på instagram, makalöst. 
 
 
Utanför fanns marknader där det såldes lite ett som annat, men detta kan vara det godaste jag ätit. En klassisk balinesisk efterrätt gjort på rismjöl, kokossocker och rullat i kokosflingor, mmm!
 
Vad vi hittat på de följande dagarna får ni höra mer om i kommande inlägg, vi hörs!

En dag i Kuala Lumpur

 
Hittade ni på något roligt igår, lördagen till ära? Själv yrade jag på i Kuala Lumpur. Fyra timmar av en tio timmars lång mellanlandning hann jag spendera utanför flygfältet (och vilket flygfält sen, gigantiskt!). Eftersom jag visste om mellanlandningen på förhand hade jag kollat upp lite vad man kan hitta på för skoj, men det enda jag riktigt ville se var twintowers. Ett måste när man är här känns det som.
 
 
När jag äntligen kommit igenom alla säkerhetskontroller och fått mitt visum och väska frågade jag efter den snabbaste och enklaste vägen till tornen. Vilket var med KLIA ekspres till ändstationen och därifrån med metro den sista biten. 
 
 
Vi susade förbi en massa palmer och fina byggnader under den timme det tog oss att komma fram. Fattade snabbt tyckte för denna stad.
 
 
Kan inte ens sätta fingret på vad det riktigt är som gör att jag gillar den så mycket, men önskade intensivt att jag hade haft lite mera tid här. 
 
 
Jag hittade till tornen och kände mig väldigt liten där jag stod och blickade upp mot dem. Mäktigt. Ända upp gick jag dock inte, tydligen är det inte värt priset fick jag höra från flera håll, men köpcentret var imponerande. 
 
 
Parken på andra sidan var inte fy skam den heller, en grön oas mitt bland höghus och skyskrapor. 
 
 
Vackert! Ville verkligen se mera av staden men efter att jag fått i mig en sen lunch fick jag snällt vända tillbaka mot flygfältet. Ville ju inte gärna missa flyget till Bali heller, men hit kommer jag allt tillbaka en vacker dag.
 
Jag är verkligen glad över den långa mellanlandningen, en liten del är ju bättre än ingenting. Har ni chansen ska ni absolut åka hit, valutan var dessutom lättaste hittills att förstå sig på! 

The last day

Spenderar min sista natt här i Laos på ett hotell intill flygplatsen, tidigt imorgon lyfter flyget mot nya äventyr och jag är så redo. Men om vi ser tillbaka på de senaste veckorna lite innan vi börjar snacka nya äventyr, berättade redan om hur det fungerar och vad vi gör på childcare programmet, så nu tar vi och ser lite på teaching också tycker jag!
 
 
I tre veckors tid har jag alltså varit på två olika skolor här i närheten, en timme på förmiddagen och en timme på eftermiddagen. De två samma klasserna varje dag med barn i 8 - 9 års åldern. Det lärs inte ut engelska i normala fall i dessa skolor, endast av oss volontärer, så det är väldigt enkla saker vi försöker lära ut så som kroppsdelar, frukter och veckodagarna. 
 
Eftersom de älskar att måla och rita gjorde vi det nästan varje dag, vi försökte även leka mycket och använda de nya orden som vi tagit upp under lektionen. 
 
 
Hur jag trivdes? Så, så, så bra. Älskade varje minut vi spenderade i klassrummen. Till skillnad från childcare kändes detta verkligen som om man kunde hjälpa och man såg konkreta framsteg vecka för vecka. Sen är barnen så härliga, den energi de ger och lyckan de visar när de förstår något eller lyckas uttala ett svårt ord. Oslagbart.
High-five och kramar blev det många av varje dag. 
 
 
Jag är verkligen så glad att jag beslöt att byta till teaching efter två veckor på childcare, detta var verkligen min grej. Efter att ha lärt känna dessa barn i tre veckor gick det inte helt smärtfritt att säga hejdå en sista gång idag, men till all lycka har jag nu en hel drös med bilder, selfies och videon på min telefon med alla dessa coola kids som jag kan se tillbaka på när jag saknar dem lite extra. För sakna dem kommer jag verkligen göra.