Hundgos

 
Överallt, på vartevigaste sociala medium, ser jag bilder på hundar, små och stora, mörka och ljusa. Lekfulla, lugna, fina och roliga. 
 
 
Det värsta av allt är bilderna med hundgos - för det är det jag saknar allra mest. Att gosa med den bästa hunden på denna jord, Mocca. Att borra in ansiktet i pälsen, att jaga henne runt sofforna i vardagsrummet som man egentligen inte får och att bara ha någon som alltid ställer upp. 
 
 
Det är inte för ingenting som dessa underbara djur kallas människans bästa vän. I november och hela december ska det minsann bli hundgos till tusen.

Söndagsledigt

 
Försöker kurera en besvärlig förkylning med värme, sol och hund, tror det är världens dunderkur mot sommar flunssa.
 
 
Kameran har fått hänga med igen och ugnen går varm, lediga söndagar är himla bra ska jag tala om!
 
 
För då kan man mysa med denna pälsboll hela dagen om man så vill, inga måsten över huvudtaget.
 
 
Tror bestämt jag ska ta några skivor bananbröd med ut i solen en stund igen, det är ju så skönt!
Önskar er alla en riktigt trevlig söndag!

Mocca

 
Det är lite lustigt hur jag för varje år tar mindre och mindre bilder, speciellt på Mocca. Jag har så många bilder från när hon var en liten valp, med knappt någon päls och öron som stod rakt upp. 
 
 
Från de senaste två åren har jag knappt några bilder alls på vår hårboll, tappade totalt inspirationen för att fota djur. Under de senaste veckorna har jag dock hittat in till flera instagramkonton med just hundar i fokus, och vilka bilder! 
 
 
Blir lika imponerad varje dag över bilderna jag ser och så inspirerad, så det lär ska bli en hel del fotande av världens bäsra hund nu i ett tag framöver igen. Speciellt i sommar ska vi dra ut på ett och annat fotoäventyr.

Tidigare inlägg