Hur jag utvecklas som fotograf

Sofie gav mig en önskerubrik "Hur jag utvecklas som fotograf", hela köret med önskerubriker startade från detta inlägg, ett roligt och kreativt påhitt om ni frågar mig! 
Så, hur jag utvecklas som fotograf, fick verkligen ta mig en tankeställare för detta hör ju till ett av mina mål inför 2015. Det var alltså en av de bästa rubrikerna du kunnat ge Sofie! 
Nu kör vi: 
 
Lär känna din kamera. 
 Lär känna din kamera så du vet hur den fungerar, hur du ändrar på inställnningar osv.
 
Våga. 
 Våga ta fram kameran mitt på stan, våga fotografera bland totalt okända människor. Jag märker att jag har svårt med detta, vill helst inte alls visa min kamera på stora tillställningar. Våga även fråga om man får ta en bild på någon. 
 
Utmana.
 Utmana dig själv, att fota två bröllop förra sommaren var den största utmaningen jag gjort inom fotografering. Ta dig an uppdrag du kanske inte är så bekväm med, men som du vet att du klarar. 
 
Testa.
 Testa fotografera från olika vinklar med olika inställningar. Fotografera i olika ljus för att se hur bilderna blir och hur du ska ställa in kameran. Testa dig fram helt enkelt tills du får resultatet du vill ha.
Fotografera mera! 
 Fota, fota, fota. Ta med kameran varje gång det är möjligt. Övning ger färdighet.
 
 
Det var mina funderingar över hur jag utvecklas som fotograf och ska även försöka tänka på dessa när jag fotograferar.

Lucka 24

I sista luckan delar jag med mig om hur jag brukar ta självporträtt.
Hitta ett ljust ställe där ljuset faller mjukt. Ställ upp stativet och kaeran med rätt inställningar. Minns att sätta på självutlösarfördröjningen på minst 10s, annars får du springa ganska snabbt.
Placera ett föremål som du fokuserar på, ta sedan bort det när du ska ställa dig själv där. 
Så är det bara att springa fram och tillaka och försöka få fokusen på ögonen. Det går förstås så mycket lättare med en fjärrutlösare men om man inte har en sådan fungerar detta hur bra som helst!

Lucka 17

Idag kommer jag tipsa om hur jag gör när jag fotograferar barn. 
Det kommer väl inte som någon nyhet att barn gillar att leka och ofta är det lättare (tycker jag) att fotografera utomhus då ljuset faller naturligt och man har mera rum. En viktig sak här att komma ihåg är att försöka ha rätt inställningar före man sätter igång, barn har mycket energi och vill helst inte stå still och vänta på att du ska få inställningarna rätt.
Att ha barnet att stå som en pinne och le in i kameran kan bli riktigt fina porträttfoton, men stela. Ofta ser det bara tillgjort ut, tänk dig själv när du var liten, någon dåre står med en stor svart låda i ansiktet och säger åt dig att titta på den och le. Hur äkta blir det?
Var inte rädd för suddiga bilder. Detta hänger lite ihop med förra punkten. Våga ha barnet att leka och lek med barnet, gör inte kameran till en så stor grejj, ta istället bilder mitt i lekarna. Många gånger gillar jag de lite suddiga bilderna mera, ofta är det just de som gör bilden levande.
Fokusera på ögonen. Alltid, alltid försöka fokusera på ögonen. När vi ser en bild söker vi oss omedvetet till ögonen, om ögonen är ur fokus stör detta oss och bilden blir "sämre". 
Sen att man har två busungar till kusiner som inte har något emot att fjanta sig framför kameran är en stor fördel det också! Den äldre sa till och med idag: "Becka, hann du fota när jag snurrade?".
 
Detta är några saker jag brukar försöka tänka på när jag fotograferar barn, men alla barn är olika och vissa strätar emot strax de får syn på en kamera. Personligen tycker jag inte man ska tvinga ett barn till att bli fotograferat, ingen blir glad av det. Fotografering ska vara kul för båda parterna och är det på barnens villkor har du större chans att få fotografera henne/honom flera gånger.

Tidigare inlägg