Det man aldrig ser sig mätt på

 
Det finns ett par saker jag nog aldrig kommer se mig mätt på - norrsken och solnedgångar.
 
 
Solnedgångarna på paradiset, villan, se på hur solen sakta sjunker ner i havet medans himlen färgas röd/rosa, orange och lila. Då är det bara här och nu som existerar och det är få saker som slår det.
 
 
Här och nu är det enda som existerar när man står under ett mäktigt norrsken som dansar över hela himlen, som färgar natten grön och lila. Få saker som är mäktigare än det.

Sköna söndag

 
Under hösten gillar jag söndagar lite mer än vanligt, tycker det är extra mysigt med långfrukost då. Att tillåta sig själv att bara njuta i en eller två timmar, göra något man tycker om. Små saker som gör det betydligt lättare och roligare att sedan ta tag i vardagen, om det så är att planera jobbveckan eller läsa något till skolan. 
 
 
Känner du stor måndagsångest varje söndag tycker jag definitivt du ska pröva på att bara släppa allt en liten stund, gör favoritfrukosten och ta dig tid att njuta av den, drick en värmande kopp te, kanske läsa lite ur en bok, ta en promenad, lyssna på musik. Vad än som får dig att slappna av.
 
 
Och sen när du samlat lite energi är det dags att ta tag i vardagen, skriv ner det du vill få gjort på en lista så stressar du inte upp dig över att du har så himla mycket att göra, oftast är det inte så illa som man tror när man fått allt nerskrivet.
 
Så får jag önska er alla en riktigt skön söndag!

Det häftigaste jag sett

 
Såå, norrskenet jag såg uppe på fjället i Kokelv kan härmed slänga sig i väggen, det var ingenting mot vad vi fick se igår.
 
 
Jag vågade knappt andas där jag stod, strumpfota och frös, ute på balkongen och såg upp i skyn på en himmel som dansade i rosa, lila och grönt.
 
 
Länge, länge höll det på och dansade, det rosa och lila ersattes med olika nyanser av grönt.
 
 
Just som man trodde det var slut exploderade himlen igen och vi fick en till show. Innan jag såg norrskenet i Kokelv var jag inte speciellt intresserad av detta naturfenomen - jag menar, det är ju inte så himla spektakulärt med några gröna, svaga ränder i mellersta Finland. Men det är verkligen något helt annat norrut.
 
 
Nu förstår jag varför så många reser upp till nordkapp på norrskensjakt, det är verkligen något alldeles extra. 

Tidigare inlägg