Stemmen

 
Det var en stund sedan jag tipsade om böcker här inne, ja det var allt en stund sedan jag tog mig tid att läsa nån bok också. 
 
 
Men nu har jag satt tänderna i en ruggigt spännande en, det blev en norsk deckare denna gång då jag upptäckt att norska författare är bland de bättre att skriva just deckare och rysare. Jörgen Jäger är för mig en helt ny författare men är väldigt nöjd hittills, kan knappt lägga ifrån mig boken när jag väl öppnar den. 
 
 
Kommer nog sitta uppe en del nätter framöver känner jag, tiden bara flyger ju förbi när man läser.

Utmarkerna

 
Under sommaren och hösten får jag alltid ett ryck då jag bara vill läsa, läsa, läsa, hela tiden sitta med näsan i en ny bok. Oftast deckare. Men i sommar hade jag tänkt läsa annat än deckare, spenderade över en timme inne på bibilioteket i ett försök att låna böcker som inte var deckare. 
 
 
Mitt försök gick inte så bra, när jag tröttnat att stirra på bibliotekets böcker utan att finna en endaste bok intressant satte jag istället tänderna i Arne Dahls bok, Utmarkerna. Som jag fastnade, så himla spännande att jag satt upp halva natten och läste halva boken. Så fot fortsättningen kommer ut som pocket ska den beställas tillsammans med Läckbergs nyaste, Häxan. Jag ska nog hålla mig till deckare tror jag. 

Bladvändaren

 
Under de senaste tre månaderna har jag läst en hel del, genrer jag vanligtvis inte brukar välja men även en del krim. Jag har ändå försökt välja ganska snälla böcker, ni vet, sådana man inte blir paranoid och får mardrömmar av. Men nu har jag satt tänderna i en riktig rysare, en bladvändare utan dess like fastän det går lite långsammare då den läses på norska. 
 
 
Det är förstås en Kepler jag fått tag i, Kaninjägaren (eller Kaninjegeren som jag då läser). Jag har hittills inte stött på en författare som klarar av att balansera upp en rysare så bra som Kepler gör, ruggigt spännande och riktigt ryslig men utan att det blir för skräck-likt. 
 
 
 
Sitter och vänder blad efter blad, spänd och nyfiken på vad som händer på nästa sida. Skulle helst sitta med näsan i den och en rykande het kopp te brevid, höra när regnet smattrar mot plåttaket. Kanske jag hinner med det också. Kepler alltså, har ni inte läst, gör det.

Tidigare inlägg